Idag gick jag förbi en plats där jag hade en som jag kallar det nära dödenupplevelse. Senare har jag fått beskrivit för mig att det var panikångest. Vilket jag inte riktigt håller med om. Men jag brukar undvika att gå förbi platser där jag varit med om jobbiga saker. Men jag ska försöka att ändra på det.

Jag gick i alla fall förbi där idag och fick flashbacks. Men jag är van vid det vid det här laget och jag har medicin mot det. Så jag kan leva ett drägligt liv.

Men jag tycker att man ska försöka utmana sig själv i små steg och närma sig det jobbiga. För att bearbeta och ersätta de negativa minnena med positiva.

(Bilderna har inget med texten att göra.)